Det stora avslöjandet.
Edward Snowden, Macchiarinifallet på Karolinska. Lex Sara.
Listan av kända visselblåsarfall kan göras relativ lång. Och det är relevant att koppla konceptet visselblåsning till modiga individer och nyheter med stora rubriker om korruption, penningtvätt, statshemligheter, vanvård och så vidare.
Men i takt med att EU:s visselblåsningsdirektiv implementerats i Sverige, och andra EU-länder, blir det angeläget att också förstå vad visselblåsning är ur ett bredare perspektiv. Med en juridisk inramning – måste man som företag förhålla sig till begreppet ur ett verksamhetsperspektiv.
Så vad betyder visselblåsning?
Vad betyder visselblåsning?
Definitionen av visselblåsning kan variera beroende på land och jurisdiktion, men handlar i grunden om att anmäla en oetisk, olaglig eller skadlig handling på ett företag, en myndighet eller annan organisation.
Visselblåsning handlar inte alltid om läckta statshemligheter. Det rör sig också om mindre fel och olagligheter.
I Sverige används i huvudsak begreppet visselblåsning, även om man ibland använder det engelska ordet whistleblowing. Jämför med Danmark där danskan saknar ett ord för konceptet, varför man tillämpar den internationellt gångbara versionen – whistleblowing.
Värt att notera är att konceptet, åtminstone i den engelskspråkiga världen, ursprungligen syftade på en domare i ett idrottssammanhang som bokstavligen blåste i visselpipan.
Det var först någon gång under tidigt 1900-talet som ordet “visselblåsare” började användas på ett metaforiskt sätt för att beskriva någon som rapporterar felaktigheter för att uppmärksamma oegentligheter.
Idag är visselblåsare synonymt med en person som rapporterar felaktigheter.
Vad är inte visselblåsning?
Allt som känns eller är fel på en arbetsplats räknas inte som visselblåsning.
Ett personligt klagomål om en kollegas beteende, eller om ett företag brutit mot lagen om anställningsskydd, är till exempel ärenden som faller utanför konceptet och bör hanteras av, exempelvis företagets personalavdelning.
Det ska finnas ett allmänintresse
Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet i Sverige.
Det är således Arbetsmiljöverket som ska kontrollera att verksamhetsutövare lever upp till kraven om de så kallade interna visselblåsarfunktionerna (läs mer om detta längre ned.)
Arbetsmiljöverket understryker att det måste finnas ett allmänintresse för att missförhållandet ska kunna definieras som ett visselblåsningsärende.
För att det ska finnas ett allmänintresse:
- ska det gälla ett allvarligt missförhållanden.
- ska det vara av intresse för en krets som kan betecknas som allmänheten.
- ska det finnas ett legitimt intresse att missförhållanden kommer fram.
Missförhållandet behöver heller inte vara aktuellt, även fall som rapporterats och avslutats omfattas av definitionen.
Varför är definitionen av en visselblåsning viktig?
EU:s visselblåsningsdirektiv, så som den implementerats i Sverige genom SFS 2021:890 kallas formellt Lag om skydd för person som rapporterar om missförhållanden.
Lagen värnar skyddet av visselblåsaren. Den som vågar anmäla ett ärende får exempelvis inte utsättas för repressalier. Därför är det angeläget att det finns en överenskommelse kring vad ett visselblåsningsärende är, respektive inte är.
Vad innebär den nya visselblåsarlagen?
Visselblåsarlagen ger ett mer långtgående skydd för visselblåsare, än vad som funnits tidigare. Den ställer också krav på offentliga och privata organisationer kring hur man ska få rapporteringskanaler på plats.
Tre olika rapporteringsvägar – kanaler
Den som vill visselblåsa, det vill säga rapportera om missförhållande kan göra det muntligt eller skriftligt. Det kan göras på tre olika sätt eller nivåer:
- Internt i verksamheten där missförhållandet förekommer
- Externt till en behörig myndighet
- Genom ett offentliggörande, till exempel att visselblåsaren vänder sig till massmedia.
Vad menas med “rapporteringskanal”
Lagen reglerar att det ska gå att slå larm internt och externt.
Oavsett om det sker internt via en intern kanal för visselblåsning eller till en etern kanal hos till en myndighet har organisationen skyldighet att ta emot, följa upp och ge återkoppling på rapporteringen.
Krav på oberoende
Funktionen som hanterar visselblåsningen ska vara oberoende och självständig. Arbetsmiljöverket förklarar att den eller de som hanterar kanalen kan vara en person eller en grupp personer, och att det ska “bör” vara en snäv krets av personer. Myndigheten jämför det med rollen som dataskyddsombud enligt GDPR.
"De som utses ska ha et visst mandat att agera utan verksamhetsutövarens godkännande, till exempel mandat att inleda och avsluta utredningar, ha frihet att formulera slutsatser från uppföljningen av rapporter utan att verksamhetsutövaren godkänner slutsatserna."
Ett annat sätt att stärka oberoende och självständighet är att det blir möjligt att rapportera direkt till en högre nivå – till exempel en styrelse, chefjurist eller revisor.
För att värna oberoendet och självständigheten är det också viktigt att verksamheten undviker intressekonflikter så att till exempel en person som är behörig att hantera ett ärende inte själv är inblandad i det som visselblåsaren vill slå larm om.
Gäller från 50 anställda
Lagen har trätt i kraft stegvis.
Den 17 juli 2022 skulle företag med över 250 anställda ha visselblåsarkanaler på plats.
Den 17 december 2023 gäller kravet även för företag som har från 50 till 250 anställda.
Visselblåsarlagen i praktiken
Webbinarie | Två jurister från Deloitte ger dig all information du behöver för att följa visselblåsarlagen och leva upp till Dataskyddsförordningen.
